
Gör AI tjänster mer tillgängliga?
Det kommer nya verktyg, och gamla förbättras, med inbyggt AI-stöd. Vi listar möjligheter, risker och olika verktyg.
Tema:
AI: UX och Tillgänglighet
Detta är vårt första nyhetsbrev. Eftersom det är många som inte har insett värdet att prenumerera på det så kör vi en webbvariant denna gång. Se till att anmäla dig till nästa. Läs först. Anmäl dig sedan.
Efter att ha tittat närmare på AI-verktyg i relation till UX Design och Digital Tillgänglighet är vår kanske självklara slutsats att AI kan bli fantastiska stöd för UX Designers. Vi tror däremot att det är en bit kvar innan vi kan eller vågar förlita oss på dem.
AI är utan tvekan kraftfulla verktyg som kan göra oss designers mer effektiva och ge oss nya kreativa idéer. Men det mänskliga inslaget som AI (fortfarande) saknar – empati, intuition och kritiskt tänkande – kommer alltid att vara kärnan i UX-design.
Det är viktigt att vi designers fortsätter driva den kreativa processen och inte låter oss bli passiva i vårt eget skapande.
Vi tar en närmare titt på hur AI påverkar arbetet med digital tillgänglighet. AI har på många sätt revolutionerat hur vi utvecklar IT-tjänster, och det gäller även tillgänglighet. Med automatiserade verktyg kan vi snabbare identifiera problem i källkod och gränssnitt, vilket gör det möjligt att integrera tillgänglighet i designprocessen från början istället för att behandla det som en eftertanke. Men som vi diskuterar i inlägget finns det både stora möjligheter och vissa risker med att förlita sig på AI.
AI har förmågan att automatisera tillgänglighetsanalyser, vilket gör att utvecklare och designers kan identifiera brister, som saknade alt-texter eller dålig kontrast, snabbare och mer effektivt. Verktyg som WAVE och Stark AI skannar webbsidor och föreslår förbättringar som kan implementeras för att möta tillgänglighetsstandarder. Dessutom kan AI automatiskt föreslå förbättringar i användargränssnittet, såsom större text eller kontrastförbättringar, vilket underlättar designarbetet och säkerställer att tillgängligheten finns med från början.
AI kan även hjälpa till att skapa inkluderande UX-text genom att automatiskt förenkla språk och göra det mer lättläst för personer med olika kognitiva förmågor eller för dem som använder skärmläsare. Verktyg som Writer.com och Read Easy.ai erbjuder realtidskorrigeringar och förenklingar för att göra språket mer tillgängligt och inkluderande.
Trots sina styrkor har AI begränsningar. AI kan identifiera tekniska problem, men den saknar förmågan att förstå hur människor faktiskt upplever och interagerar med en tjänst. Till exempel kan AI upptäcka att en knapp saknar kontrast, men den kan missa hur knappens placering påverkar användare med motoriska svårigheter.
En annan risk är att utvecklare och designers börjar förlita sig för mycket på AI och därmed riskerar att förlora förståelsen för de underliggande tillgänglighetsprinciperna. Ytliga, automatiserade lösningar kan ibland skapa fler problem än de löser, och utan mänsklig inblandning riskerar vi att missa viktiga aspekter av användarupplevelsen.
Slutligen finns det etiska problem kopplade till AI:s så kallade ”black box”-natur, där det är svårt att förstå hur AI fattar sina beslut. AI kan föreslå lösningar som hjälper en grupp användare, men som samtidigt försämrar upplevelsen för en annan grupp. Denna opacitet kan göra det svårt att garantera att AI verkligen förbättrar tillgängligheten för alla.
Det kommer nya verktyg, och gamla förbättras, med inbyggt AI-stöd. Vi listar möjligheter, risker och olika verktyg.
I denna artikel dyker vi in i hur AI kan stötta UX-designers kreativitet på ett helt nytt sätt.
Kreativitet är ju själva kärnan i UX-design, och att komma på nya, spännande idéer är både utmanande och givande. Men ibland är det svårt att bryta sig ur gamla tankemönster, och det är här AI kan bli en värdefull partner.
AI har förmågan att snabbt generera nya idéer och koncept utifrån stora datamängder. Verktyg som ChatGPT och Uizard kan hjälpa till att brainstorma fram oväntade lösningar och idéer som kanske inte annars hade dykt upp. Det blir som en slags ”kreativ partner” som kan inspirera och utmana designerns tankar. Men AI handlar inte bara om nya idéer – det kan också automatisera repetitiva uppgifter som wireframes och layoutförslag, vilket frigör mer tid för oss designers att fokusera på de mer strategiska och kreativa delarna av arbetet.
Tänk på alla timmar du spenderar på att justera färgpaletter eller designjusteringar. Med verktyg som Adobe Sensei eller AI-tillägg i Figma kan dessa uppgifter bli automatiserade och mycket snabbare. Istället för att starta från noll kan du få förslag på färgkombinationer och layouter baserade på trender och användardata, vilket ger dig mer tid att ägna dig åt den kreativa processen och större designbeslut.
En annan spännande aspekt av AI är dess potential att förbättra samarbeten. Genom realtidsfeedback och förmågan att snabbt identifiera problem kan AI underlätta kommunikationen mellan designers och andra teammedlemmar. Det blir enklare att lösa problem tidigt, innan de blir dyra eller tidskrävande att fixa.
Men det finns också en baksida. AI-modeller bygger på tidigare data, vilket innebär att de ofta återanvänder gamla lösningar. Det kan leda till att designen känns mindre originell och mer som en upprepning av befintliga trender. Om vi förlitar oss för mycket på AI finns risken att vi slutar tänka själva och blir mer beroende av maskinerna än vår egen kreativitet.
AI saknar också något mycket viktigt för oss som jobbar med UX-design – empati och kontextuell förståelse. Det är vi människor som kan känna in användarens behov, tolka dem utifrån ett mänskligt perspektiv och förstå hur olika kulturella och känslomässiga faktorer påverkar upplevelsen. AI kan analysera data, men den kan inte känna eller förstå de mänskliga aspekterna av design.
AI stödjer UX-design genom automatiserade arbetsflöden och analyser av data, men för mycket beroende av AI kan leda till mindre originell och empatisk design.
Vill du veta mer om hur du kan balansera användningen av AI i ditt kreativa arbete?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler insiktsfulla artiklar och tips om framtidens UX-design!
Vi har flera olika spännande och viktiga kurser inom tillgänglighet både lärarleda och e-kurser:
I workshopar kan den mänskliga kreativiteten verkligen komma till sin fulla rätt.
Om förutsättningarna är rätt. En sådan är att en erfaren och duktig facilitator leder workshopen.
Detta kan vi! Vi hjälper er att nå uppsatta mål, vara produktiva, skapa energi och har roligt på vägen.
Vi har coaching och utbildningar för UX-ledare och team för att implementera tillgängliga och inkluderande strategier.
Vi vet att många organisation har interna UX-team, men saknar ofta djupare kunskap om tillgänglighet och inkluderande design.
I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.
Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.
Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.
Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.
Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.
Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.
Här är fem av Gestalts centrala principer:
Helhetsperspektiv:
Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.
Närvaro i nuet:
Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.
Kontakt och relationer:
Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.
Självmedvetenhet:
Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.
Förändring genom acceptans:
Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.
Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.
Fenomenologi:
Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.
Gestaltcykeln:
En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:
Experiment:
Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.
Arbete med kroppen:
Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.
Gruppdynamik:
I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.
Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:
Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.
Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.
Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.
Här är fem av Gestalts centrala principer:
Helhetsperspektiv:
Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.
Närvaro i nuet:
Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.
Kontakt och relationer:
Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.
Självmedvetenhet:
Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.
Förändring genom acceptans:
Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.
Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.
Fenomenologi:
Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.
Gestaltcykeln:
En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:
Experiment:
Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.
Arbete med kroppen:
Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.
Gruppdynamik:
I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.
Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper: