Digital Tillgänglighet & Inkludering

Digital inkludering är principen om att ge alla individer lika tillgång till och användning av digital teknik, oavsett ålder, kön, socioekonomisk status eller förmågor.

Begreppet betonar vikten av att säkerställa att alla har möjlighet att aktivt engagera sig i det digitala samhället och dra nytta av dess många fördelar, innovationer och möjligheter.

Exempel
på vad vi gör

Revision / Granskning

Våra tillgänglighetsexperter granskar din webbplats och och mäter följsamheten gentemot riktlinjer.

Du får en prioriterad lista över de viktigaste problemen vi hittar med vägledning hur de åtgärdas.

Användningstestning

Vi testar din prototyp eller produkt tillsammans med användare med olika funktionsnedsättningar. De använder sina egna hjälpmedel och inställningar. 

Policydokument

Vi tar fram underlag för olika typer av policydokument som kan omfatta t ex hur er digitala information ska tillhandahållas och göras tillgängligt eller krav på leverantörer vid upphandling eller inköp.

Mer om
Digital Tillgänglighet

Hur arbetar man med tillgänglighet?

De internationella riktlinjer som används, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG, sägs ofta ve-kagg), bygger på fyra grundprinciper, som styr arbetet.

  • Möjlig att uppfatta: Människor kan uppfatta innehållet genom minst ett av sina sinnen.
    Exempel: Personer som är blinda kan använda webbinnehåll genom att låta en skärmläsare läsa upp det för dem.
  • Hanterbar: Människor kan använda interaktiva element, oavsett hur de interagerar med innehållet.
    Exempel: Personer som inte kan använda sina händer bör kunna klicka på knappar med hjälp av dikteringsprogram.
  • Begriplig: Människor ska kunna förstå vad innehållet betyder och hur det ska användas. Det ska vara förutsägbart och konsekvent.
    Exempel: Personer som använder en enhet eller ett hjälpmedel ska kunna identifiera länkar och förstå vad som händer när de klickar på dem.
  • Robust: När webbplatser är utformade enligt bästa praxis ska människor kunna använda dem på alla enheter eller med alla typer av hjälpmedel. En aspekt av den här principen förbises ibland; bakåtkompabilitet. Alla har inte den senaste iPhonen och hjälpmedel utvecklas ibland av organisationer som behöver tid för att anpassa dessa till uppdateringar av operativsystemen.

Att göra allt är oftast inte ekonomiskt möjligt. Därför använder WCAG:n tre nivåer av prioritering, A (den lägsta), AA (den nivå som svenska lag anger som minimikrav) och nivå AAA, den högsta.

Erfarenheten har visat att det är kostnadseffektivt att ta med tillgänglighetsaspekten redan från början och att hela tiden inkludera tillgänglighet i utvecklingsarbetet. Att göra justeringar i ett senare skede är ofta kostsamt och ibland inte möjligt. Dessutom ser vi gång på gång att produkter och tjänster som görs tillgängliga ofta är bättre för alla användare.

Att ha tillgänglighetsfrågorna på bordet hjälper er inte bara inför den nya lagstiftningen 2025, utan ger privata företag möjlighet att nå helt nya kundgrupper!

Standarder och riktlinjer

De vanligaste standarderna som används när vi arbetar med tillgänglighet är:
  • Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.1/2.2), en global standard för webbinnehåll
  • EN 301 549 (version 3.2.1), en europeisk standard för tillgänglighet och inkluderande design
  • Webbriktlinjer, en svensk vägledning som tillhandahålls av Digg – Myndigheten för digital förvaltning

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.