Symmetris nyhetsbrev

Trender och spännande
prylar inom tillgänglighet och UX Design

Tema: Hållbar UX och AI

Är hållbar UX något att räkna på?

De två artiklarna i vårt nyhetsbrev denna gång handlar om vikten av hållbar UX-design och den miljöpåverkan nya digitala teknologier, dvs AI, har.

Den första texten fokuserar på konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning genom att förbättra prestanda och användarupplevelser. Den beskriver specifika metoder som implementering av mörkt läge, optimering av media, och minimalistisk design, samt vikten av att främja hållbara användarmönster och produkter med längre livscykler.

Den andra texten utvidgar perspektivet genom att diskutera den konflikt som uppstår mellan hållbar UX och AI-teknikens ökande energikrav. AI-modeller kräver enorma mängder energi och resurser för träning och drift, vilket riskerar att underminera hållbarhetsvinster inom UX. Blogginlägget betonar vikten av att ompröva hur vi designar och använder teknologi, med fokus på att sätta hållbarhet i centrum av alla beslut.

Vår slutsats

Digitala teknologier, särskilt AI, har en betydande miljöpåverkan som inte kan lösas enbart med små designförbättringar som kodoptimering och minimalistisk design. För att minska energianvändningen krävs ett helhetsperspektiv där hållbarhet integreras i all teknisk innovation. Energieffektiva AI-modeller, optimerade lösningar och ifrågasättande av teknologins syfte är nödvändiga steg. Genom att utbilda designers och samarbeta tvärvetenskapligt kan vi skapa hållbara standarder och en mer hållbar digital framtid.

 

En robothand interagerar med ett tangentbord på en bärbar dator, vilket illustrerar blandningen av automatisering och digital kommunikation.

Artikel 1: Att arbeta med Hållbar UX i praktiken

I blogginlägget diskuterar Sinclair digital teknikens miljöpåverkan, där internet står för 4 % av de globala koldioxidutsläppen – lika mycket som flygindustrin.

Energikonsumtionen från fossila bränslen som driver enheter, datalagring och informationstransfer är de främsta orsakerna. Författaren betonar IT-sektorns ansvar att minska denna påverkan genom hållbar UX-design.

Nyckelidéer:

Grönare design:

  • Mörka färgscheman, speciellt för OLED-skärmar, minskar energiförbrukningen eftersom svarta pixlar är ”av”.
  • Minimalistiska gränssnitt och optimerad prestanda minskar dataöverföring och beräkningsbelastning.

 

Fokus på fyra hållbarhetsprinciper:

  1. Designa för effektivitet.
  2. Främja miljövänliga handlingar.
  3. Uppmärksamma produkters livscykel.
  4. Designa robusta och hållbara produkter.

 

Praktiska åtgärder för hållbar UX:

Energieffektivitet:

  • Minska resurskrävande element och dataöverföring.

 

Mörkt läge:

  • Implementera energibesparande designalternativ.

 

Optimerade bilder och media:

  • Använd komprimering och lazy loading.

 

Minimalism och återanvändbarhet:

  • Skapa tidlös design som kan återanvändas och förenkla navigering.

 

Effektiva kodningsmetoder:

  • Optimera och granska kod för prestanda.

 

Offlinefunktioner och PWA:

  • Minska serverberoendet och använd progressiva webbappar.

 

Främja användarbeteenden och välbefinnande:

  • Informera användare om hållbara val.
  • Minska aviseringar och hjälp användare att begränsa sin skärmtid.

 

Sinclair avslutar med en uppmaning att fortsatt sträva efter en mer hållbar digital värld genom små men effektiva förändringar i design och teknik.

Blogginlägget

Clipart: Ett huvud med kugghjul i platsen för hjärnan. Skallens profil är en strömkabel och små symboler för miljövänliga ting ligger på kabeln/skallen
Hållbarhet
Sinclair Andersen

Att arbeta med Hållbar UX i praktiken

Digital teknik har även den en påverkan på klimatet. Som UXare har vi möjligheten att direkt påverka produkter, tjänster och gränssnitt för att göra dem hållbarare och öka deras livslängd.

Det finns ett antal praktiska saker vi kan implementera i vårt arbete.

Läs mer »
2024-05-27 Inga kommentarer

Intressanta artiklar

”Hur förorenat är internet egentligen?” – Knowit Blogg

”10 saker att tänka på för att skapa hållbara digitala upplevelser” – Knowit Blogg

”Sustainability in UX Design: Create Eco-friendly Digital Products” – Screenroot

”Sustainable UX Design: Principles and Practices for Eco-Friendly Digital Products” – DesignLab

”Green UX/UI Design: Pioneering Sustainable Digital Experiences” – Yellow Chalk

”7 Principles of Sustainable UX: Designing Digital Products with the Planet in Mind” – UX Pilot

”User Experience Considered Harmful (for the Planet)” – ArXiv

”Så tror svenskarna att digitaliseringen påverkar klimatet” – Internetkunskap

Artikel 2: Är hållbar UX historia?

I denna artikel diskuterar Sinclair hur hållbar UX kan fungera som en metod för att skapa användarupplevelser som begränsar negativa effekter på miljön och samhället, samtidigt som de främjar positiva lösningar som gröna teknologier och rättvisa arbetsvillkor. Författaren beskriver också de ökande utmaningarna som den snabba utvecklingen av AI-teknologi innebär för hållbarhetsarbetet.

Huvudpunkter:

Hållbar UX-design:

  • Strävar efter att minska koldioxidavtryck, energiförbrukning och produktavfall.
  • Främjar lång livslängd för produkter och resurseffektivitet genom minimalistisk design och energieffektivitet.

 

AI:s växande energibehov:

  • Träning och drift av AI-modeller kräver enorma mängder el och vatten, vilket bidrar till betydande miljöpåverkan.
  • Den paradoxala konflikten mellan hållbara designprinciper och AI:s energikrävande natur underminerar många hållbarhetsvinster.

 

AI och traditionella hållbarhetsinitiativ:

  • Investeringar i AI riskerar att dra resurser från traditionella hållbarhetsmetoder, som att minska avfall och förbättra energieffektivitet.
  • Teknikens livscykel (från råmaterial till elektroniskt avfall) förvärrar miljöproblematiken.

 

Kritisk omprövning av design och teknologi:

  • Sinclair uppmanar till en radikal omvärdering av tekniska standarder och till att sätta hållbarhet i centrum för innovation.
  • Små förändringar, som att välja mindre energikrävande teknologier och ifrågasätta om alla tekniska lösningar behövs, kan bidra till en mer hållbar framtid.

 

Slutsats

Blogginlägget framhåller att hållbarhet måste vara en grundläggande del av alla design- och teknologibeslut. Författaren uppmanar till samarbete och ansvarstagande för att skapa en hållbar digital värld, där varje designbeslut spelar roll för miljön och kommande generationer.

Blogginlägget
Digital Tillgänglighet
Sinclair Andersen

Är hållbar UX historia?

Hållbar UX balanserar miljöansvar och teknik, men AI:s höga energikrav utmanar våra strävanden mot en mer hållbar digital framtid.

Läs mer »
2024-11-26 Inga kommentarer

Artiklar och tips på verktyg

10 saker att tänka på för att skapa hållbara digitala upplevelser  – Knowit Blogg

Så kan AI göras mer hållbart – med minskad energiförbrukning  – Blekinge Tekniska Högskola

AI-tjänster slukar energi – så kan branschen öka hållbarheten –RI.se

Resurseffektiv AI för hållbarhet och praktisk nytta  – RI.se

Expertens 8 tips: Lyckas med AI i hållbarhetens tjänst – Miljö Utveckling

AI eller hållbarhet? Både och så klart – IT-Hållbarhet

Energi glöms ofta bort i AI-debatten
 – Dagens PS
 

 

Vill du ha mer?

Vill du veta mer om hur du kan balansera användningen av AI i ditt kreativa arbete?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler insiktsfulla artiklar och tips om framtidens UX-design!

Jag vill gärna ta del av nyheter inom
UX och Tillgänglighet!

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Några av våra erbjudanden

Workshopsledning

I workshopar kan den mänskliga kreativiteten verkligen komma till sin fulla rätt. 

Om förutsättningarna är rätt. En sådan är att en erfaren och duktig facilitator leder workshopen. 

Detta kan vi! Vi hjälper er att nå uppsatta mål, vara produktiva, skapa energi och har roligt på vägen. 

Läs mer

Coaching och rådgivning

Vi har coaching och utbildningar för UX-ledare och team för att implementera tillgängliga och inkluderande strategier.

Vi vet att många organisation har interna UX-team, men saknar ofta djupare kunskap om tillgänglighet och inkluderande design. 

Läs mer

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:

  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.

  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:

  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.

  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.
Stäng