Att arbeta med Hållbar UX i praktiken

Digital teknik har även den en påverkan på klimatet. Som UXare har vi möjligheten att direkt påverka produkter, tjänster och gränssnitt för att göra dem hållbarare och öka deras livslängd. Det finns ett antal praktiska saker vi kan implementera i vårt arbete.
Clipart: Ett huvud med kugghjul i platsen för hjärnan. Skallens profil är en strömkabel och små symboler för miljövänliga ting ligger på kabeln/skallen

Många antar att digital teknik inte har alltför stor påverkan på vårt klimat eftersom den inte synligt förorenar som industrier eller bilar. Internet står dock för cirka 4 % av de globala koldioxidutsläppen, lika med flygindustrins produktion. Denna miljöpåverkan beror främst på elanvändning, framför allt från fossila bränslen, som driver enheter, lagrar data, överför information och tillverkar hårdvara.

Vi inom IT har möjligheten att påverka tusentals eller rent av miljontals användare beroende på vad och hur vi utvecklar. Till att börja med är det avgörande att fokusera på att minska koldioxidutsläppen från produkter och överväga övergripande digital hållbarhet.

Att förbättra webbplatsens prestanda kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen. Snabbare webbplatser är ofta mer hållbara, eftersom de minskar datalagring och överföring samt strömförbrukning. Hållbara metoder för webbbyggande kan förlänga livslängden för användares enheter, vilket minskar behovet av ersättningar och uppgraderingar.

Grönare design

Visste du till exempel att en grönare design kan innebära att man använder mindre energikrävande färger? Blå färger använder mer energi än vad röd eller grön gör, och på OLED skärmar kan ett mörkt färgschema spara energi eftersom svarta pixlar är ”av”.

Själv använder jag till exempel ofta #E2E2D6-färgad text på #212121-färgad bakgrund och ”markörområdet” som #000000, samtidigt som jag ökar textstorleken.
Förutom att det förbrukar mindre energi upplever jag det dessutom som mindre ansträngande vid långa pass framför skärmen.

Väldigt förkortat, på den högsta nivån, utgår vi från fyra punkter

  1. Designa för effektivitet.
  2. Främja miljövänliga åtgärder och handlingar.
  3. Vara uppmärksam på en produkts livsstil.
  4. Designa för robusthet och hållbarhet i en produkts livscykel

Rebecca Sweeton skriver i sin How UX Design Can Help Fight Climate Change:

A few things that designers can do: use darker colours in designs, optimize the performance of apps and websites (intuitive navigation and search functionality, lower-resolution graphics, fewer graphics, reduce code bloat), and remove push notifications. These small changes can add up to be savings in electricity. Even designing emails to contain fewer graphics can have an impact on power usage!

Vad kan vi UXare göra?

Inspirerad av och utifrån den har jag sammanställt en lista på vad du som UX Designer kan göra för att arbeta med Hållbar UX.

  1. Optimera för energieffektivitet
  2. Implementera mörkt läge
  3. Optimera bilder och media
  4. Uppmuntra minimalism
  5. Främja livslängd och återanvändbarhet
  6. Effektiva kodningsmetoder
  7. Stöd offlinefunktioner
  8. Utnyttja progressiva webbappar (PWA)
  9. Användartestning för energieffektivitet
  10. Främja hållbart beteende
  11. Främja digitalt välbefinnande

1. Optimera för energieffektivitet

Minska resurskrävande element: Använd enklare, effektivare designelement som kräver mindre processorkraft och minne.
Minimera dataöverföring: Design för att minska mängden data som behöver överföras, vilket kan minska energiförbrukningen i datacenter och våra enheter.

2. Implementera mörkt läge

Energibesparing: Design med alternativ för mörkt läge, speciellt för OLED-skärmar, som förbrukar mindre ström när mörka färger visas.
Det finns en hel del skrivet om just detta, med utmärkta tips, till exempel Dark UI design best practices.

3. Optimera bilder och media

Komprimering: Använd effektiv bild- och videokomprimeringsteknik för att minska filstorlekarna. Använd moderna, mindre bildfilsformat, som t ex WEBP.
Lazy Loading: Implementera Lazy Loading [https://developer.mozilla.org/en-US/docs/Web/Performance/Lazy_loading] för bilder och videor, så att de bara laddas när det behövs.

4. Uppmuntra minimalism

Effektivt användargränssnitt: Fokusera på minimalism genom att minska röran, grafiska effekter och onödiga funktioner, vilket också kan minska beräkningsbelastningen och energiförbrukningen.
Enkel navigering: Förenkla navigeringen för att minska antalet serverförfrågningar och mängden data som behandlas.

5. Främja livslängd och återanvändbarhet

Tidlös design: Skapa design som inte förlitar sig på trender, vilket säkerställer längre användbarhet och minskar behovet av frekventa omdesigner.
Modulär design: Utveckla komponenter som kan återanvändas i olika projekt för att minimera energiförbukning och tidsåtgång.

6. Effektiva kodningsmetoder

Prestandaoptimering: Arbeta med utvecklare för att säkerställa att koden är optimerad för prestanda, vilket leder till snabbare laddningstider och minskad energiförbrukning.
Kodrecensioner: Granska regelbundet kod för att identifiera och eliminera ineffektiva algoritmer och processer.

7. Stöd offlinefunktioner

Offlinefunktionalitet: Designa för offlineanvändning för att minska behovet av konstant datahämtning från servrar, vilket kan spara energi.

8. Utnyttja progressiva webbappar (PWA)

Effektiv leverans: Använd PWA:er för att leverera en snabb, pålitlig och engagerande användarupplevelse med lägre resurskrav jämfört med traditionella appar.

9. Användartestning för energieffektivitet

Övervaka energianvändning: Kanske inte det första man tänker på eller som hamnar högt upp på Att Göra-listan, men, genomför användartester för att övervaka energianvändningen för din app på olika enheter och gör justeringar efter behov.
Iterativa förbättringar: Samla kontinuerligt data om energianvändning och förbättra appens effektivitet iterativt.

10. Främja hållbart beteende

Informera användare: Inkludera information och tips om hållbara metoder i appen för att utbilda och uppmuntra användare att fatta miljömedvetna beslut.
Användningsfeedback: Ge feedback om användarnas energiförbrukning eller koldioxidavtryck relaterat till deras appanvändning.

11. Främja digitalt välbefinnande

Funktioner för användningsbegränsning: Inkludera funktioner som hjälper användare att begränsa sin skärmtid, vilket indirekt minskar energiförbrukningen.
Trimma aviseringar: Minska frekvensen av aviseringar för att minska antalet gånger användare kontrollerar sina enheter.

Den här listan är naturligtvis inte komplett. jag har valt att utelämna till exempel val av leverantörer och deras hållbarhetspolicyer, för att inte nämna effektiv användning av ChatGPT och liknande tjänster. (Visste du att ChatGPT drar 25 gånger mer ström än hela Google Search och den ökar stadigt?).

Jag lär återkomma med fler tips, men under tiden, så gör vi vad vi kan för att skapa en hållbarare digital värld.  

Bilden kommer från freepngclipart.com och är konverterad till webp-format med en storlek minskad till 16,2kb

Dela med dig:

Relaterade inlägg

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.