Hållbar UX balanserar miljöansvar och teknik, men AI:s höga energikrav utmanar våra strävanden mot en mer hållbar digital framtid.

UX har ett ansvar för att driva digital hållbarhet på ekologiska, sociala och ekonomiska sätt.

Hållbar UX är processen för att skapa en användarupplevelse som följer hållbara metoder. Den ska begränsa negativa effekter (minska koldioxidavtryck, energiförbrukning och produktavfall) och ge mer positiva effekter (som gröna lösningar, mindre slit och släng, rätten till att reparera, rättvis utbildning, rättvisa arbetsvillkor etc.) för människor, samhälle och miljö.

AI:s snabba utveckling och dess påverkan på hållbarhet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har lett till betydande framsteg inom olika områden, men den ger också upphov till kritiska frågor och farhågor, särskilt när det gäller energiförbrukning och hållbarhet.

När vi strävar efter hållbara användarupplevelser (UX) kan den kraftiga ökningen av energibehovet från AI-teknik mycket väl göra alla våra ansträngningar värdelösa. Det vi kan spara in på hållbar UX kan aldrig ens komma i närheten av den energiförbrukning som krävs för att använda stora språkmodeller (LLMs) som använder betydande datorkraft.
I takt med att organisationer i allt högre grad använder AI för att förbättra sina produkter och tjänster, och allmänheten använder tekniken slentrianmässigt, kan den kumulativa energiförbrukningen bli överväldigande.

AI-modeller och deras enorma energibehov

Det är viktigt att förstå omfattningen av den energiförbrukning som är förknippad med AI. Att träna stora AI-modeller, som de som används vid bearbetning av naturligt språk eller bildigenkänning, kräver betydande beräkningskraft. Denna process involverar ofta tusentals GPU:er som körs under längre perioder och förbrukar stora mängder el. Att träna en enda toppmodern AI-modell kan till exempel släppa ut lika mycket koldioxid som flera bilars utsläpp under hela deras livstid.

Anläggningarna som hyser dessa parker kräver inte bara kraft för beräkningar utan även kylsystem för att hantera den värme som genereras av hårdvaran. Dessa slukar gigantiska mängder färskvatten, som ofta tas från t ex mexikanska byar som inte kan sätta emot.

Paradoxen mellan hållbar UX och energikrävande AI

Hållbar UX och hållbar tjänstedesign syftar till att skapa användarupplevelser som minimerar miljöpåverkan, främjar resurseffektivitet och uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion. Vi använder principer som minimalism, mörka bakgrunder och teman samt försöker förlänga produkters och designers livscykler. Samtidigt, när den teknik som vi förlitar oss på för dessa hållbara metoder förbrukar för mycket energi uppstår en paradox. Om ett företag till exempel implementerar en AI-driven lösning för att optimera sin leveranskedja kan den energi som krävs för att driva AI-systemet omintetgöra de miljöfördelar som optimeringen i sig ger.

Risker att AI tar resurser från traditionella hållbarhetsinitiativ

Dessutom kan fokus på AI avleda uppmärksamhet och resurser från andra hållbara metoder. Organisationer kan prioritera investeringar i AI-teknik framför mer traditionella hållbarhetsinitiativ, som att minska avfallet, förbättra energieffektiviteten eller använda förnybara energikällor. Denna fokusförskjutning kan mycket väl leda till en situation där strävan efter den senaste tekniken överskuggar de grundläggande principerna för hållbarhet, inklusive inom UX och tjänstedesign.

Livscykeln för AI: hårdvara, material och avfall

AI:s miljöpåverkan handlar dessutom inte bara om energiförbrukning, utan omfattar även teknikens hela livscykel. Produktionen av hårdvara, utvinningen av råmaterial och det slutliga bortskaffandet av elektroniskt avfall bidrar alla till miljöförstöring. I takt med att AI-systemen blir mer komplexa och utbredda ökar efterfrågan på ny hårdvara, vilket förvärrar dessa problem.

Dags att tänka om?

Kan det vara dags för oss att inse, samtidigt som vi fortfarande försöker göra användarupplevelserna mer hållbara, att våra ansträngningar i princip kommer att vara som att försöka släcka en skogsbrand med en solfjäder. Eller så går vi tillbaka till ritbordet och tänker om från början, med kanske radikalare koncept?

Sammanfattningsvis står vi inför en utmaning där hållbar UX och AI:s framväxt skapar både möjligheter och dilemman. Som designers, utvecklare och tekniska innovatörer har vi makten att påverka framtiden – men det kräver att vi tänker om och vågar ifrågasätta dagens standarder.

Kanske är det dags att sätta hållbarhet i centrum på ett ännu radikalare sätt. Vi behöver samarbeta, experimentera och ta ansvar för den påverkan våra val har – både på miljön och samhället.

Så vad kan du, i din roll, göra annorlunda redan idag? Kanske är det att välja mindre energikrävande teknologier, förespråka rättvisa arbetsvillkor eller ifrågasätta om alla tekniska lösningar verkligen behövs. Det är i de små förändringarna vi börjar bygga en hållbar framtid.

Låt oss göra hållbarhet till en självklar del av varje designbeslut och varje teknisk innovation – för vår skull, och för kommande generationer.

Share the Post:

Relaterade inlägg

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.