Digital Tillgänglighet & Inkludering
Vi tror på ett digitalt samhälle där alla får plats.
Därför hjälper vi organisationer skapa tjänster som är enkla att använda, inkluderande från början och hållbara över tid – för människor med olika behov och förutsättningar.
Exempel
på vad vi gör
Strategier och policies
När ni vill skapa digitala lösningar som verkligen fungerar för alla – och samtidigt uppfylla lagkrav och stärka ert varumärke.
Då hjälper vi er ta steget från vision till verklighet.
Med strategisk rådgivning, smarta policies och konkreta handlingsplaner skapar vi tillsammans en grund för digital inkludering som håller över tid.
Ni får tydliga riktlinjer, kravunderlag och stöd i genomförandet – så att ni kan nå fler användare, undvika kostsamma fel och bygga ett digitalt erbjudande som är både tillgängligt och framtidssäkrat.
Revision / Granskning
Våra experter granskar din webbplats och bedömer hur väl den uppfyller kraven i tillgänglighetsdirektivet och internationella riktlinjer.
Du får en tydlig och prioriterad åtgärdslista som visar de mest kritiska hindren för användare – tillsammans med konkret vägledning för hur de kan lösas.
En granskning gör det inte bara möjligt att följa lagen – den ger också underlag för att förbättra användarupplevelsen för alla och stärka ert digitala varumärke.
90 min - Blixbelysning
Genomgång av en kritisk sida eller ett kort flöde.
Vi går igenom vanligaste hindren och berättar vilka åtgärder som ger störst effekt.
För vem: när ni behöver snabb lägesbild.
Revision Bas
Effektgranskning
Systematisk granskning av tre nyckelsidor eller ett mindre sammanhållet flöde.
Manuella tester med tangentbord och skärmläsare + verktygsstöd mot WCAG 2.1/2.2.
För vem: när ni vill göra tydliga förbättringar utan att pausa utvecklingen.
Revision +
Efterlevnad & Styrning
Genomlysning av affärskritiska delar i webb eller app.
Kravmappning mot EN 301 549/WCAG, scenariotester samt design- och kodnära rekommendationer.
För vem: när ni vill säkra efterlevnad och bygga långsiktig kvalitet i team och process.
Användningstestning
Vi testar din prototyp eller produkt tillsammans med användare med olika funktionsnedsättningar, som använder sina egna hjälpmedel och inställningar.
Genom att se hur verkliga användare interagerar med din tjänst får du ovärderlig insikt i både hinder och möjligheter – sådant som sällan fångas upp i en teknisk granskning.
Resultatet hjälper dig att prioritera rätt åtgärder, förbättra användbarheten för alla och säkerställa att din lösning fungerar i praktiken – inte bara i teorin.
Mer om
Digital Tillgänglighet
De internationella riktlinjer som används, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG, sägs ofta ve-kagg), bygger på fyra grundprinciper, som styr arbetet.
- Möjlig att uppfatta: Människor kan uppfatta innehållet genom minst ett av sina sinnen.
Exempel: Personer som är blinda kan använda webbinnehåll genom att låta en skärmläsare läsa upp det för dem. - Hanterbar: Människor kan använda interaktiva element, oavsett hur de interagerar med innehållet.
Exempel: Personer som inte kan använda sina händer bör kunna klicka på knappar med hjälp av dikteringsprogram. - Begriplig: Människor ska kunna förstå vad innehållet betyder och hur det ska användas. Det ska vara förutsägbart och konsekvent.
Exempel: Personer som använder en enhet eller ett hjälpmedel ska kunna identifiera länkar och förstå vad som händer när de klickar på dem. - Robust: När webbplatser är utformade enligt bästa praxis ska människor kunna använda dem på alla enheter eller med alla typer av hjälpmedel. En aspekt av den här principen förbises ibland; bakåtkompabilitet. Alla har inte den senaste iPhonen och hjälpmedel utvecklas ibland av organisationer som behöver tid för att anpassa dessa till uppdateringar av operativsystemen.
Att göra allt är oftast inte ekonomiskt möjligt. Därför använder WCAG:n tre nivåer av prioritering, A (den lägsta), AA (den nivå som svenska lag anger som minimikrav) och nivå AAA, den högsta.
Erfarenheten har visat att det är kostnadseffektivt att ta med tillgänglighetsaspekten redan från början och att hela tiden inkludera tillgänglighet i utvecklingsarbetet. Att göra justeringar i ett senare skede är ofta kostsamt och ibland inte möjligt. Dessutom ser vi gång på gång att produkter och tjänster som görs tillgängliga ofta är bättre för alla användare.
Att ha tillgänglighetsfrågorna på bordet hjälper er inte bara inför den nya lagstiftningen 2025, utan ger privata företag möjlighet att nå helt nya kundgrupper!
Standarder och riktlinjer
- Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.1/2.2), en global standard för webbinnehåll
- EN 301 549 (version 3.2.1), en europeisk standard för tillgänglighet och inkluderande design
- Webbriktlinjer, en svensk vägledning som tillhandahålls av Digg – Myndigheten för digital förvaltning
FAQ - Vad är Digital tillgänglighet?
Digital tillgänglighet handlar om att göra webbplatser, appar och digitala tjänster användbara för alla – oavsett funktionsförmåga, teknikval eller situation. Här besvarar vi vanliga frågor om lagkrav, standarder, testmetoder och hur du kommer igång.
Innehållsförteckning
Grunder och lagstiftning
Vad innebär digital tillgänglighet?
Digital tillgänglighet innebär att digitala tjänster fungerar för alla, oavsett funktionsförmåga, teknik eller situation. Det handlar om att säkerställa att webbplatser, appar och dokument är begripliga, hanterbara och tillgängliga för alla användare.
Varför är digital tillgänglighet affärskritiskt?
Tillgänglighet breddar målgruppen, minskar affärsrisker och stärker varumärket. Att inte arbeta tillgängligt kan leda till förlorade intäkter, klagomål eller juridiska åtgärder. Företag som Microsoft och Bank of America har visat hur strategiskt tillgänglighetsarbete ger tydlig affärsnytta.
Hur stärker digital tillgänglighet vårt varumärke?
Det visar att ni arbetar inkluderande och professionellt. Det signalerar hög kvalitet, bygger förtroende och skapar positiva associationer hos både kunder och medarbetare.
Vad är WCAG och varför används det?
WCAG – Web Content Accessibility Guidelines – är den internationella standarden för digital tillgänglighet. Den ligger till grund för lagkrav och vägledningar i både offentlig och privat sektor.
Vilka lagar styr digital tillgänglighet i Sverige?
Digital tillgänglighet omfattas av:
- Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen)
- Tillgänglighetslagen/EU:s tillgänglighetsdirektiv (för privat sektor fr.o.m. juni 2025)
- Diskrimineringslagen
- LOU (offentlig upphandling)
Vilka företag omfattas av tillgänglighetslagen 2025?
Företag inom e-handel, bank, transport, digitala tjänster och vissa terminaler måste uppfylla tillgänglighetskrav enligt lag fr.o.m. juni 2025.
Testning och tekniska nivåer
Hur vet vi om vår webbplats är tillgänglig?
Genom att testa mot WCAG-kriterier, med automatiska verktyg (t.ex. Axe, Lighthouse) och manuell granskning. En professionell expertgranskning kombinerat med användartester ger säkraste resultat. Enbart test med automatiska verktyg rekommenderas oftast inte.
Vad är skillnaden mellan WCAG A, AA och AAA?
Nivå A = grundläggande, AA = lagkrav och branschstandard, AAA = avancerad. De flesta siktar på nivå AA som uppfyller föreskrifterna i svensk lagstiftning.
Vilka verktyg används för att testa tillgänglighet?
Automatiska verktyg (som Axe, Wave, Siteimprove) kombineras med manuell testning via bland annat skärmläsare, tangentbord och färgkontrastverktyg. Manuell testning fångar upp användarupplevelsen och är avgörande för kvalitet.
Hur testar man tillgänglighet i appar?
Appar testas med plattformsspecifika verktyg (t.ex. iOS Accessibility Inspector) samt manuell interaktion med skärmläsare och navigering utan pekskärm.
Tjänstetyper och praktiska tillämpningar
Hur gör man en PDF tillgänglig?
Planera tillgängligheten från start: använd rubrikformat, etiketter för bilder och korrekta tabeller.
Kontrollera dokumentet i Adobe Acrobat med inbyggd tillgänglighetskontroll.
Vad behöver en tillgänglig video innehålla?
Undertexter, ljudbeskrivningar och visuell tydlighet. Dessutom navigationskontroller som fungerar med tangentbord och skärmhjälpmedel.
Hur kombineras fysisk och digital tillgänglighet?
Roller, ansvar och förbättringsarbete
Terminaler, kiosker och publika skärmar måste vara tillgängliga för alla – både fysiskt och digitalt. Det räcker inte att användargränssnittet fungerar tekniskt – det måste också gå att nå, förstå och använda i en verklig miljö.
Det handlar om rätt höjd, tillräcklig kontrast, stöd för röst och skärmläsare, samt en pekskärmsanpassning som fungerar för olika typer av användare. Alla dessa aspekter behöver samverka för att helheten ska bli tillgänglig.
Case: När den nya Tillgänglighetslagen trädde i kraft 2025, tog Symmetri fram en praktisk vägledning för Svensk Handels medlemmar. Målet var att visa hur digitala hjälpmedel – som självbetjäningskiosker och betalterminaler – behöver anpassas både tekniskt och fysiskt. Samtidigt uppdaterade vi broschyren Butik För Alla, som fokuserar på fysisk tillgänglighet i butiksmiljöer. Tillsammans blev de två insatserna ett tydligt exempel på hur digital och fysisk tillgänglighet måste gå hand i hand – för att ingen ska lämnas utanför.
Vem ansvarar för digital tillgänglighet i organisationen?
Tillgänglighet behöver ägarskap. Det kan ligga hos en tillgänglighetsansvarig, produktägare eller UX-lead, men kräver förankring i ledningen för att få genomslag.
När bör man anlita en expert?
Vid lansering av ny funktionalitet, osäkerhet kring lagkrav, eller om ni fått klagomål. Även som del i strategisk kvalitetssäkring för konvertering och användarupplevelse.
Vad kan vi göra internt för att komma igång?
Börja med kontrastkontroll, läsbarhet, tangentbordstest och alternativtext för bilder. Små insatser ger effekt direkt.
Hur vet vi om vi behöver hjälp?
Om ni inte har testat er webbplats eller tjänst med riktiga användare – särskilt användare med funktionsnedsättning – är det en stark signal om att ni kan behöva stöd. Många organisationer har goda ambitioner, men saknar kunskap om vad som faktiskt krävs enligt WCAG eller hur tillgänglighetslagstiftningen fungerar i praktiken.
Andra vanliga tecken är att ni fått återkoppling från användare om att något är svårt att använda, eller att ni känner er osäkra på om er lösning uppfyller kraven. Ibland vet man helt enkelt inte var man ska börja.
Hos oss på Symmetri börjar vi gärna med ett snabbt behovssamtal eller en minigranskning som visar var ni står i dag. Ett möte kan ge tydlig vägledning, nulägesbild och konkreta nästa steg – ofta till en mycket rimlig kostnad.
Vad kostar det att arbeta med tillgänglighet och vad är vinsten?
Att bygga rätt från början är kostnadseffektivt. En extern granskning kostar från cirka 25 tkr och uppåt beroende på ambitionsnivå och komplexitet på tjänsten. En förbättrad användarresa kan ge ökad konvertering och undvika rättsliga kostnader.
Är det en bra idé att använda accessibility overlays för att uppfylla tillgänglighetskraven?
Nej – “accessibility overlays” eller tillgänglighets-överlägg är inget vi rekommenderar. De påstår sig automatiskt göra en webbplats WCAG-kompatibel, men i praktiken skapar de ofta nya problem utan att garanterat lösa de existerande.
Problemet är att dessa lösningar sällan uppfyller lagkraven fullt ut, och de kan försvåra användning för personer med skärmläsare eller andra hjälpmedel. EU-kommissionen har gått ut med en varning för dessa lösningar och i Sverige avråder även DIGG från att använda dem.
Vill du veta mer? Se DIGGs video:
🎥 Därför ska du undvika accessibility Overlays på webbplatser