Affärsdriven UX-Strategi

En nyckel till hållbar framgång

En UX-strategi knyter samman användarupplevelsen med verksamhetens affärsmål.

Genom en tydlig vision, konkreta mål och en genomarbetad handlingsplan säkerställer vi att UX-designen riktar sig mot rätt målgrupp på rätt sätt, i harmoni med hela organisationens verksamhet.

Strategiskt UX-arbete innebär också att utveckla arbetsprocsser för att säkerställa att användarna får en optimal upplevelse varje gång de interagerar med dina tjänster.

Exempel på vad vi gör

UX Strategier

Tillsammans med er formulerar vi en tydlig riktning för UX-arbetet – från vision och mål till konkreta handlingsplaner som går att genomföra i praktiken.

Vårt fokus är att skapa användarupplevelser som stöder verksamhetens mål, stärker kundrelationerna och leder till bättre digitala tjänster – med mätbara resultat.

En gemensam UX-strategi skapar också samsyn mellan team, effektiviserar arbetssätt och gör det enklare att fatta beslut som håller över tid.

User Research – insikter som leder till bättre beslut

Vi hjälper er förstå era användare på riktigt – genom kvalitativa intervjuer, observationer och kvantitativa analyser får ni djupare insikter om behov, beteenden och drivkrafter.

Resultatet? Ni får en tydlig grund för att fatta väl underbyggda beslut, prioritera rätt funktioner, undvika dyra fel och skapa lösningar som verkligen möter användarnas behov – och därmed också stärker affären.

”Way of Work”

Vi hjälper dig att hitta bästa sätt att arbeta med UX utifrån din verksamhet och förutsättningar.

teamwork

Därför behöver du en UX-strategi som håller

En genomtänkt UX-strategi hjälper dig att:

✔ Möter och överträffar användarnas förväntningar
✔ Ger tydlig riktning i design- och utvecklingsarbetet
✔ Bygger på insikter – inte gissningar
✔ Stärker kundupplevelsen och lojaliteten
✔ Bidrar till affärsnytta och långsiktiga resultat

UX Strategier - Lite fördjupning

 En UX Strategi består av tre delar:

  1. En vision – En värdeorienterad vision som alla UX beslut ställs i relation till.
  2. Ett antal UX-mål – Mätbara mål om vilka effekter eller vad man vill uppnå med UX arbetet. 
  3. En handlingsplan – En praktiskt och konkret plan hur man steg för steg ska uppnå målen.

1. Värdeorienterad Vision

En vision ska beskriva ett önskat men onåbart övergripande mål. Ett inspirerande, tydligt mål som verksamheten ständigt ska sträva efter.

Genom att göra visionen värdeorienterat så kan den användas som en måttstock för allt UX-Arbete. Varje beslut, förslag eller idé kan då sättas i relation till visionen för att se om det leder mot visionen eller avviker ifrån den. 

Vilka värden som visionen ska omfatta är upp till varje organisation beroende på uppgift, typ av tjänster eller marknad.  

Verksamhetens mål och användarbehov

Börja med att djupdyka i verksamhetens övergripande mål och hur dessa kan kopplas till användarnas behov och förväntningar. Genom att hålla workshops med intressenter och användarintervjuer kan du samla insikter som blir grunden för din vision.

Att erbjuda en sömlös och engagerande digital upplevelse som förenklar användarnas vardag och driver vår verksamhet framåt.”

2. Konkreta UX-mål

Nästa del av strategin är konkreta och förankrade UX-mål. 

De kan vara i form av effektmål enligt effektstyrningsmodellen eller formulerade på andra sätt.

Målen ska stödja både användarnas behov och verksamhetens affärsstrategi.

Prioriterade mål

Målen bör vara innbördes prioriterade utfrån något perspektiv. Detta perspektiv kommer vara verksamhetsspecifikt men kan vara utifrån vilket som har störst inverkan på användarupplevelsen och affärsresultaten. Detta hjälper till att fokusera insatserna och resurserna där de gör mest nytta.

Exempel på UX-mål:

  • Öka användartillfredsställelsen med 20% inom ett år.
  • Minska avhoppsfrekvensen på registreringssidan med 15% under de kommande sex månaderna.
  • Öka konverteringsgraden på webbplatsen med 15 % över ett år. 

 

3. En Steg-för-Steg Handlingsplan

Sista delen av UX Strategin är handlingsplanen.

Innehållet och utformningen av denna kommer bero helt på visionen, formulerade UX-mål och verksamhetens inriktning m.m. 

Det som är viktigt är att planen är praktisk, konkret och är utformad som en  logisk steg-för steg väg för att uppfylla respektive mål.  

Exempel på handlingsplan:

  1. Månad 1-2: Genomför en genomlysning av dagens processer kring UX.
  2. Månad 3-4: Ta fram förbättringsförslag på nya förändrade processer och förankra dessa inom organisationen.
  3. Månad 5-7: Initiera och genomför ett pilotprojekt med de nya processer.
  4. Månad 8: Utvärdera kvaliteten på de nya processerna och resultatet av piloten. 

En solid UX-strategi  säkerställer att dina digitala produkter inte bara möter utan överträffar användarnas förväntningar och bidrar till verksamhetens framgång.

 

FAQ om UX Strategier

Grunderna – Vad, varför och när

Vad är en UX-strategi?

En UX-strategi är en plan för hur en organisation ska leverera bra användarupplevelser som stödjer både affärsmål och användarbehov. Den binder samman vision, designprinciper, processer och mätbara mål.

Hur hänger UX och affärsmål ihop?

Bra UX gör det enklare för användare att uppnå sina mål – vilket ofta innebär att affärsmålen också uppfylls. En UX-strategi som är kopplad till affären leder till högre konvertering, ökad lojalitet och lägre supportkostnader.

Vad ingår i en effektiv UX-strategi?

En bra UX-strategi innehåller en vision, tydliga mål och en handlingsplan för hur man ska nå målen.

Detta utifrån insikter om användarna, valda designprinciper och processer.

Den förtydligar ansvar, arbetssätt och hur UX integreras i hela organisationen.

Hur påverkar UX-strategi konvertering och kundnöjdhet?

En genomtänkt UX-strategi leder till enklare, snabbare och mer relevanta användarflöden. Det ökar konverteringsgraden, förbättrar kundupplevelsen och minskar avhopp, särskilt vid kritiska punkter som köp, registrering eller kontakt.

När bör en organisation utveckla eller revidera sin UX-strategi?

Det är dags att ta fram eller uppdatera UX-strategin när användarbeteendet förändras, nya tjänster lanseras, affärsmål förändras eller när UX-arbetet känns osynligt internt. En levande strategi är nyckeln till hållbar utveckling.

Värden och kopplingar

Vilka värden skapar en UX-strategi för min organisation?

En tydlig UX-strategi skapar fokus, effektivitet och samordning. Den minskar intern friktion, förbättrar kundupplevelsen och hjälper teamet att fatta beslut baserade på användarnas behov snarare än gissningar eller intern politik.

Hur bidrar en UX-strategi till bättre samarbete i organisationen?

Den skapar gemensamma mål, gemensamt språk och tydliggör hur olika roller bidrar till användarupplevelsen. Det stärker samarbetet mellan design, utveckling, affär och ledning.

Hur hänger UX-strategi ihop med User Research?

User Research är grunden för en UX-strategi. Strategin styr vad som ska undersökas, och insikterna från researchen förnyar och förbättrar strategin över tid.

De två hänger tätt samman i en kontinuerlig cykel.

Hur kopplar UX-strategi till digital tillgänglighet?

En UX-strategi bör inkludera tillgänglighet som ett grundläggande krav – inte som ett tillägg.

När tillgänglighet integreras från början, skapas mer inkluderande, hållbara och affärsmässiga lösningar.

Hur hänger UX-strategi ihop med effektstyrning?

En UX-strategi som utgår från effektstyrning fokuserar på att skapa konkreta beteendeförändringar och mätbara resultat. Den knyter samman användarupplevelsen med verksamhetens mål och gör det tydligt vilken positiv effekt olika designbeslut ska leda till – för både användare och organisation.

Hur passar UX-strategi in i agila utvecklingsprocesser?

En UX-strategi ger riktning och kontinuitet i det agila arbetet.

Den fungerar som ett övergripande ramverk som säkerställer att varje sprint, test och release styrs av tydliga användarbehov och affärsmål – inte bara av kortsiktiga backlogg-prioriteringar.

På så sätt bidrar UX-strategin till långsiktig kvalitet även i snabbrörliga team.

Kompetens, roller och ansvar

Vad kan vi göra själva och när bör vi ta hjälp med UX-strategi?

Ni kan själva identifiera mål, samla in feedback och skapa interna riktlinjer.

Men extern expertis behövs ofta för att skapa helhet, förankra strategin tvärfunktionellt och sätta upp mätbara mål utifrån best practice.

Vem ansvarar för att en UX-strategi följs i praktiken?

UX-strategin behöver ha en ägare – ofta en UX lead eller produktägare – men implementeringen sker genom samarbete.

Det kräver engagemang från hela teamet, inklusive ledning, design, utveckling och verksamhet.

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.