UX designers olika roller och kompetenser

En UX Designer = Jack of all trades? Ska var och en av oss verkligen kunna allt? Allt från Prototyping, grafisk & interaktionsdesign, research till användningstester. och mer?
Exempel på hur det ser ut när man jobbar med pappersprototyper. En hand som håller en penna och skisser på skrivbordet

Uptrail har, i september 2023, 10 annonser, Linkedin 1560 annonser och Platsbanken har 273 annonser med 329 UX-relaterade jobb. UX som yrke har mognat, det är stor skillnad från bara för tio år sedan och behovet av UXare växer, vilket återspeglas i annonserna.

Men vad är det då man söker? Inte sällan är det en UX Designer som ska kunna skapa skisser i verktyg som Figma, konceptutveckla, skapa grafisk såväl som interaktionsdesign, men också kunna genomföra användarresearch, ta fram flödesscheman med kundresor och göra användningstester med användare Kan hen också arbeta med informationsdesignen är det ett plus, självklart kunna jobba agilt, och gärna koda Frontend.

Om du läser den där ”önskelistan” igen, så ser du att det är ett ganska brett spann av talanger som UXaren ska besitta. Men vi besitter dem! Haken är bara att de inte alltid ryms i en och samma person.

Svårt att beställa rätt?

Beställare vet att UX är viktigt och ett område som gör skillnad i slutresultatet. Man vet på ett ungefär vad det handlar om. Däremot har man inte helt koll på detaljerna inom området, vilket gör att ”önskelistorna” kan se ut som ovan. Till det kommer att många tänker på UX som en designfråga, vilket gör att det blir naturligt att man tänker på UXaren som en UX/UI Designer.

Inom vårt område pratar vi om olika områden, dels från ett organisationsperspektiv, dels från olika UX roller.

Ur det senare perspektivet så lånar vi Gabriel Svennerberg formuleringar om tre områden, som kompletterar varandra:

  • Lean UX; Mäta, Validera product/market fit – Skapar vi rätt sak?
  • UX-Design; Design, Användbarhet – Vad skapar vi?
  • Agil UX; Samarbete, Leverans – Hur skapar vi det?

Alla tre är det fundament som UX-området står på, så att vi gör rätt saker, gör sakerna rätt och på ett sätt så att vi kan leverera det vi avsett. Till det kommer den andra delen; UX-rollerna, den okända komplexiteten.

Olika UX roller

UX Designern (UXD) är den mest bekanta. Hen ansvarar för konceptutveckling, interaktionsdesign, informationsarkitektur, prototyputveckling och grafisk design.

UX Researchern (UXR) å andra sidan ansvarar för de mer analytiska delarna inom fältet, målgruppsanalyser, fältstudier, visualiseringar i form av kundresor eller user stories, användningstester eller andra former av utvärderingar.

Den tredje, en ny grupp som efterfrågas mer och mer är UX Writern (UXW). Denne arbetar med informationsdesignen, innehåll, mikrocopy, etc.

Slutligen finns UX Strategen, ibland kallad UX Lead, som arbetar med UX-frågorna på en högre nivå, med processkartläggningar, verksamhetsanalyser och arbetet att strategiskt utveckla ett användarcentrerat synsätt i organisationen.

När man listar dem, blir det tydligt att hela UX-området är stort. Problemet blir när man alltid söker efter generalister, i ett arbete där det behövs specialister.

Vi är inte bara UXare, inte bara UX Designers. Så när ni frågar efter en UXare nästa gång, fundera på om det är en designer, researcher eller writer som ni behöver, just nu.


Dela med dig:

Relaterade inlägg

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.