USA:s DEI-trender påverkar digital inkludering

Med DEI under attack i USA, ser vi tecken på lägre prioriteringar för tillgänglighetsinsatser i Sverige och EU?
En grupp människor i olika äldrar, med olika bakgrunder och olika förutsättningar. Bilden är stilistiskt tecknat med en genomgående ljusblå färg.


Under de senaste åren har DEI blivit ett begrepp som företag och organisationer ofta inkluderar i sina strategier.
Syftet är att skapa mer inkluderande och rättvisa arbetsmiljöer för alla medarbetare, oavsett bakgrund.
Nu skakas DEI-rörelsen av en tillbakagång, särskilt i USA, där politiska och ekonomiska krafter motarbetar arbetet.

Värdet av mångfald och inkludering ifrågasätts allt mer högljutt i både debatt och beslutsfattande.
Dessa DEI-trender påverkar digital inkludering på flera sätt, både direkt och indirekt.
Vad får detta för konsekvenser för digital inkludering och tillgänglighet i praktiken?
Och hur påverkas Sverige av den här utvecklingen i USA?

DEI i motvind: Vad händer i USA?

Flera amerikanska delstater har infört lagar som begränsar eller förbjuder DEI-program inom offentliga verksamheter.

Stora företag som tidigare lyft fram sina mångfaldsstrategier har börjat tona ner eller helt avsluta sina satsningar.
Syftet är ofta att undvika konflikt med den nuvarande politiska administrationen i USA.

Forbes rapporterade nyligen att DEI-ansvariga får se sina roller ifrågasatta och sina resurser kraftigt nedskurna.
I vissa fall försvinner mångfaldsinitiativ helt, som hos Elon Musks informellt organiserade grupp DOGE.

Denna utveckling riskerar att få följdeffekter, inte bara i USA utan även i andra delar av världen.
När globala företag minskar sina DEI-insatser kan digital inkludering tappa i prioritet.
Detta sker trots att inkludering är avgörande för att nå alla användare på ett tillgängligt sätt.


Digital inkludering – mer än teknik

Digital inkludering handlar om att göra digitala produkter och tjänster tillgängliga och användbara för alla.
Det gäller oavsett funktionsvariation, ålder, bakgrund eller teknisk förmåga.
Inkluderingen omfattar allt från tillgänglig kod och design till lättläst text och tillgång till support.

I Sverige regleras digital tillgänglighet genom DOS-lagen för offentlig sektor. En ny lag för vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft sommaren 2025. Båda lagarna bygger på EU-direktiv och gäller i hela unionen.

Men lagar och riktlinjer räcker inte. Digital inkludering handlar också om värderingar och vilja.
Det kräver en strävan att skapa upplevelser som fungerar för alla – och att se mångfald som en tillgång.

När DEI ifrågasätts finns en risk att denna värdegrund försvagas.Inkludering riskerar då att ses som en kostnad, snarare än som en investering i kvalitet och mänskligt värde.


Hur påverkar detta Sverige?

Sverige har länge legat i framkant när det gäller mänskliga rättigheter och inkluderande samhällsutveckling.
Men vi påverkas ofta av trender från USA – särskilt inom tech och affärsutveckling.

Om stora techbolag prioriterar ner tillgänglighet, kan mindre aktörer snabbt följa efter. Det finns också en risk att begreppet ”digital inkludering” politiseras även i Sverige. Misstro mot värdet av inkluderande design kan då få fäste.

Vi ser redan tecken på detta. Budgetar för tillgänglighetsprojekt minskar, och utbildningsinsatser inom området får färre resurser.

Samtidigt ökar behoven. Fler människor lever längre, använder digital teknik dagligen och har olika förutsättningar. Digital inkludering är viktigare än någonsin.


UX som verktyg för inkludering

User Experience (UX) handlar om att förstå användarens behov och skapa lösningar som fungerar i praktiken. När UX kombineras med ett tydligt fokus på tillgänglighet förstärks effekten: vi skapar inte bara snygga upplevelser, utan användbara upplevelser för fler.

Genom att arbeta systematiskt med tillgänglighet i UX-processen – exempelvis genom att involvera mångfald bland testpersoner, använda inkluderande språk och tillgänglig kod – kan vi säkerställa att digital inkludering inte försvinner från agendan. W3C har tydliga riktlinjer för hur detta kan gå till i praktiken.


En möjlighet för svenska aktörer


Den globala osäkerheten kring DEI kan paradoxalt nog öppna nya möjligheter för svenska och europeiska aktörer. Företag och myndigheter i Europa kan ta ledarskap i frågor om inkludering och digital tillgänglighet.

Vi ser redan exempel där europeiska aktörer fjärmar sig USA-baserade techplattformar. Många söker nu alternativ som ger mer självbestämmande och långsiktig stabilitet.

Det handlar inte bara om DEI och tillgänglighet. Det rör bredare frågor om oberoende, säkerhet och hållbar digital infrastruktur.

Genom att stå upp för digital inkludering visar vi att tillgänglighet är både en mänsklig rättighet och en affärsfördel. Vi har chansen att bidra till en mer hållbar och rättvis digital framtid.

Men det kräver mod att hålla kursen, även när andra väljer en annan väg.


Vad kan du göra?

  • Ta reda på hur din organisation arbetar med digital tillgänglighet idag.
  • Se till att tillgänglighet integreras i design- och utvecklingsprocessen från början.
  • Fortbilda team inom tillgänglig design och inkludering. Det finns många kostnadsfria resurser, t.ex. DIGG:s tillgänglighetsguide.
  • Lyft frågan på ledningsnivå – visa hur tillgänglighet är kopplad till både affärsnytta och ansvar.


Länklista:



Vill du veta hur din organisation kan bli bättre på digital inkludering? Vi hjälper dig gå från teori till praktik. Kontakta oss för en kostnadsfri behovsanalys!


Dela med dig:

Relaterade inlägg

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.