J Nielsens perspektiv på UX och AI

Jakob Nielsen, sedan ett tag en förespråkare för AI, skiljer sig från andra som Jared Spool eller Steve Krug. Nielsen har skapat "5 Laws of AI", vilket inkluderar principer om att AI's nuvarande tillstånd är det sämsta vi kommer se, och att AI inte behöver vara överlägsen, bara bättre än genomsnittet.
AI generad bild av en robothand som hjälper en mänsklig hand vid design.

Jakob Nielsen har varit en ivrig förespråkare för AI ett bra tag nu, lite till skillnad från till exempel Jared Spool eller Steve Krug. Fast handen på hjärtat dock, han har väl alltid varit lite av en techbro. En av Jakobs webbplatser, uxtigers.com, är mer eller mindre helt dedikerad till UX och AI. 

Han har till och med formulerat ’5 Laws of AI’, som du hittar här nedanför. Han är bra på att skapa sådana tydliga listor, ända sedan han och Rolf Molich formulerade ’Ten Usability Heuristics’ i början av nittiotalet. 

Nielsens fem AI-lagar

Här är de fem lagarna han formulerat:

  • 1st Law: Today’s AI is the worst we’ll ever have
  • 2nd Law: You won’t lose your job to AI, but to someone who uses AI better than you do
  • 3rd Law: AI scales, humans don’t
  • 4th Law: With AI ideation is free
  • 5th Law: To be useful, AI doesn’t need to surpass the best human; it only needs to outperform the human you have available, who will, on average, be an average human

Jag är lite osäker på den exakta formuleringen av den fjärde lagen, eftersom jag bara hittat den refererad till mitt i en mening. Om någon hittat den exakta ordalydelsen, kommentera gärna härnere.

AI idégenerering vs. mänskligt omdöme

Jakob skriver på LinkedIn:

“AI excels in idea generation, including the plot twists for my little story. It still lacks judgment, an area where human contribution should be significant. Leverage AI for an ideation torrent, then harness human discernment to refine and select the most potent ideas for action.

For user experience design, the diverge-converge model of design is often extolled: first, you produce a wide range of alternate solutions to the problem (diverging), which are then whittled down to the best solution (converging), further refined through iterative design. AI shines in the divergence stage, while humans can contribute more effectively to the convergence stage.

AI can also help with the iterative design process because each new iteration requires fresh ideas to address the shortcomings identified in the usability testing of the previous iteration.”

Ulf och jag har ju varit med ett tag nu, båda sedan mitten av nittiotalet. Så det här stycket nedan känns ju lite som en uppmuntrande läsning för oss!

A significant advantage of delegating the majority of ideation to AI while preserving judgment calls for humans, is that it prolongs the productive careers of experienced knowledge workers by decades. As people age, brain decay lowers fluid intelligence, which is  responsible for the raw creativity of producing fresh ideas. But old  people have superior crystallized intelligence, which works well for  judging the usefulness of ideas, once they have been produced.

Källa: AI Is More Creative Than 99% of Humans — on One Metric

Det sista stycket refererar till en artikel han skrivit tidigare, Generative AI Enhances Old Users’ Intellectual Performance Through Wise Winnowing

Lite reflektioner

En reflektion som jag fick när jag läste just den här delen är att jag har alltid varit mer åt UX Researchhållet, snarare än UX Design, även om jag, när man hållt på så här länge, har pysslat med den senare också, i olika projekt. Men om AI kommer att bli bättre och bättre på att stödja mig i Ideatefasen, Research och Empathize är ju redan min gebit, så kanske jag kan använda AI till att också dyka ned mer i rollen som UX Designer, i alla fall i Ideatefasen och delar av Prototyping.

Jag kan även rekommendera hans video ”AI & UX – A reality check with Jakob Nielsen”, även om den är ungefär en timma lång. Om du har lite kort om tid, så börja med att titta på delen när han pratar om ’the fixed work fallacy’, villfarelsen att det alltid finns en bestämd mängd av arbete, som bara räcker till så många. Den startar 29:00 in i videon. I samband med det utvecklar han om UX som en lyxvara idag. Just den delen börjar 30:21.

Du är alltid välkommen att kommentera och diskutera här på på bloggversionen av texten och naturligtvis de andra vi har. [länk bloggsida]

Bilden framtagen med AI (naturligtvis) och verktyget Canva.

Dela med dig:

Relaterade inlägg

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.