UX Designern – En Swiss Army knife?

UX-designern förväntas idag vara en "Swiss Army Knife" – specialist och generalist i ett. Men är kraven realistiska, och vad vill vi själva vara?

Jag känner med åren en växande fundersam frustration kring min egen framtid som UX Designer men även kring UX rollen i stort. Denna frustration växer när jag läser dagens arbets- och uppdragsannonser. Det finns en viss risk att detta blogginlägg kan låta lite gnälligt men ni får ta det utifrån en 30 års erfarenhet som UX Designers i IT branschen.

För mig, med specialisering mot UX Research, strategi och Interaktionsdesign, handlar UX om att förstå användare: deras behov, mål och frustrationer. Mitt arbete innefattar ofta att arbeta från målgruppsanalyser till att skapa wireframes, prototyper och att utvärdera dessa samt att knyta UX arbetet nära affärsperspektivet via UX strategier. Allt för att skapa och leverera tjänster som blir både omtyckta och vinstdrivande.  

Detta är minst 3 specialiseringar, som kräver kunskap, kompetens och kreativitet och erfarenhet för att blir riktigt bra.

Krav på UXare idag

När jag läser arbets- och uppdragsannonser idag ser jag att kraven på UX-designers börjar nå snart löjliga proportioner. UX Designens roll har alltid varit bred och innehållsrik där en mängd specialiserade kompetenser begreppsmässigt ska samsas med allt från ”Interaktionsdesigners”, ”grafisk designers”, ”Content Creaters”, ”Frontendare”, ”Informationsdesigner” till ”UX Researchers” och ”UX Strateger” med flera.

Nu har även begreppen ”Tillgänglighet” och ”AI” lagts till i arbetsgivarnas kravlistor.

Dagens platsannonser för UX-designers verkar ofta lista en önskelista snarare än en realistisk rollbeskrivning. Här är några vanliga krav:

  • UI-design: Förväntningar på att UX-designers ska ha avancerade kunskaper i visuellt designarbete och behärska verktyg som Figma och Adobe XD.
  • Frontend-utveckling: Krav på att kunna HTML, CSS och JavaScript för att implementera designen själv.
  • Tillgänglighet: En djupgående förståelse för WCAG och förmågan att testa och implementera tillgänglighetsstandarder.
  • Affärsanalys: Förväntningar på att kunna motivera designbeslut utifrån affärsvärde och ROI.
  • AI-kompetens: Krav på att förstå och kunna använda AI-verktyg för att analysera data, skapa personaliserade upplevelser och effektivisera designprocesser.

Denna rollutveckling gör att UX Designern tycks ännu mer ha förvandlats till IT-branschens ”Swiss Army Knife” – en flexibel och multifunktionell resurs som ska kunna användas till en rad olika uppgifter.

Specialisering eller generalister?

Någonstans måste både vi och marknaden bestämma sig. Vi lever fortfarande i en värld som går mot öka krav på specialisering och allt högre krav på att hålla sig uppdaterade inom sin specialistområden. Att då dessutom balansera flera expertområden samtidigt är nästan omöjligt. Det är som att förvänta sig att en kirurg också ska kunna bedriva forskning, undervisa och sköta sjukhusets budget.

Samtidigt finns det de som argumenterar för att den bredare rollen ökar UX-designerns värde på arbetsmarknaden. Ett brett kompetensområde som UX generalist gör dig mer anställningsbar, säger de. Men till vilken kostnad? Om vi förväntas kunna allt, riskerar vi att inte kunna göra något riktigt bra.

Och missförstå mig snällt. Självklart måste UX rollerna förändras och utvecklas över tid. Ny teknik, nya processer (ni tror väl inte att SCRUM kommer vara rådande för evigt?) och arbetssätt kommer gör att vi UX Designers och vårt arbete kommer se helt annorlunda ut i framtiden.

Tillgänglighet och AI: Nya krav eller naturlig utveckling?

Två områden som sagt tycks bliv allt mer centrala i UX-rollen är tillgänglighet och AI. Men hör de egentligen hemma i en ”klassisk” UX roll?

Tillgänglighet – efterlängtad mini-hajp på grund av lagkrav?

Med striktare lagkrav och ett, förnärvarande, ökat fokus på inkludering, har äntligen kunskap om WCAG blivit näst intill obligatoriskt för alla större företag och självklart alla offentligt verksamhet.

Jag skriver äntligen för jag anser att tillgänglighet är ett extremt viktigt område hur många olika perspektiv så som demokrati och inkludering. Det borde vara en mänsklig rättighet att alla ska kunna ta del av det digitala samhället och alla de tjänster som erbjuds.

Men är det egentligen UXares ansvar?

Om vi som exempel tar informationsperspektivet så är svaret Ja. Att skapa inkluderande och lättförståeligt innehåll som stödjer stora grupper av användare är en typisk UX roll t.ex. för en UX Writer.

Men Tillgänglighet är i mycket en ”systemegenskap” och att utvecklarna verkligen följer alla standarder. Är det något en beteendevetenskapligt inriktad UX Designer ska behöva kunna? Granska kod med olika tekniska verktyg? För mig känns det extremt tveksamt.

Är man en mer teknisk orienterad UXare med intresse för tillgänglighet så go for it! Men ska det vara ett krav på ”alla” UXare? Finns det tillräckligt med arbete och krav på kompetens så man enbart kan arbeta som tillgänglighetsspecialist (hm..finns det någon vedertagen rolldefinition än?) Eller kanske Testarna ska kliva fram här?

AI stöper om UX rollen?

En stor och dominerande hajp är AI där kraven på att vi UX Designers ska kunna integrera AI i våra designprocesser växer för varje dag.

Vi ska, med AI verktyg, bland annat kunna:

  • Analysera data: Förstå användarbeteenden genom mönsterigenkänning.
  • Personalisera upplevelser: Skapa skräddarsydda lösningar för olika användarsegment.
  • Effektivisera processer: Automatisera uppgifter som användartestning eller prototypframtagning.

Utmaningen här är att tekniken och verktygen är så pass nya att de är omogna att vi inte ens vet vilka verktyg vi ska lära oss. Det tillkommer nya i stort sett varje dag och nya AI-tillägg till gamla verktyg. Jag fick när jag började skriva detta inlägg en notifiering att Copilot nu är en del av Office 365.

Så vad är det vi ska kunna? Har den, som förväntar sig att vi ska kunna det vi inte vet att vi ska kunna, tillräckligt egen kunskap om vilka AI-verktyg som verkligen tillför värde?

I de flesta fallen är min kvalificerade gissning: Nej.

AI kommer med största sannolikhet stöpa om UX rollerna. Kanske kommer vissa att försvinna. Andra kommer till vardags använda AI som stöd. Hur mycket? Vilka verktyg? På vilket sätt? Vi får se.

Detta var lite ironisk det som hände när jag bad Copilot analysera innehållet på detta inlägg:

Framtidens UX-roll: En slö och rostig Swiss Army Knife?

Vad vill vi vara? Vad vill marknaden att vi ska vara?

Det är tydligt att UX-rollen befinner sig i ett vägskäl (som vanligt?). Frågan är inte bara vad arbetsgivare vill ha, utan också vad vi som UX-designers vill vara. Här är några potentiella vägar framåt:

  1. Realistiska rollbeskrivningar: Arbetsgivare måste börja skapa realistiska förväntningar och sluta behandla UX som en all-inclusive-lösning.
  2. Utbildning och fortbildning: Branschen behöver skapa fler resurser och utbildningar för att hjälpa UX-designers att navigera det allt mer komplexa landskapet.
  3. Kollektiv handling: UX-samhället kan arbeta tillsammans för att definiera och försvara våra roller, så att vi inte krossas under vikten av orimliga krav.

Slutord

UX-designern är på många sätt IT-branschens ”Swiss Army Knife” – en person som ska kunna lite av allt och göra allt väl. Men för att rollen ska vara hållbar måste vi ifrågasätta hur vi arbetar, vad vi prioriterar och hur vi definierar vår profession. Vi måste sätta gränser, inte bara för vår egen skull, utan för att kunna leverera det vi är bäst på: att skapa fantastiska användarupplevelser.

Lite fler röster om UX rollen i framtiden

Här är fem artiklar som diskuterar UX-designerns roll och framtida trender inom området:

  1. The Future of UX Design: 7 Predictions and Trends for 2025
    Denna artikel utforskar de transformativa trender som formar framtiden för UX-design år 2025, inklusive röstgränssnitt, AR/VR, AI och maskininlärning. UX Playbook
  2. The Future of UX Design: How AI and Machine Learning Are Changing the Way We Design
    Artikeln beskriver hur AI och maskininlärning påverkar UX-design genom att skapa mer personliga och engagerande användarupplevelser. UX Magazine
  3. The State of UX in 2025: What Designers Need to Know
    Denna rapport belyser hur AI, automation och affärsdrivna prioriteringar omformar designerns roll, med ett skifte från användarcentrerad kreativitet till metriksdriven effektivitet. Web Designer Depot
  4. The Future of UX Design: Empowered by AI and ML
    Artikeln diskuterar hur AI och maskininlärning blir integrerade komponenter i UX-design och deras roll i att skapa personliga och engagerande användarupplevelser. UXmatters
  5. What is Happening to UX Roles in 2025?
    Denna artikel analyserar hur UX-roller utvecklas och betonar behovet av tvärfunktionella färdigheter, anpassningsförmåga till ny teknik och ett fokus på strategiskt tänkande. Smith Hanley Associates

Här är fem artiklar som diskuterar UX-designerns roll i relation till tillgänglighet som alla helt klart inte håller med mig:

  1. Accessibility in UX: The Case for Radical Empathy
    Denna artikel betonar vikten av att UX-designers utvecklar en djup förståelse och empati för användare med funktionsnedsättningar, och hur detta kan förbättra designprocessen. UX Magazine
  2. Accessibility in UX Design: Guidelines and Key Principles
    Artikeln beskriver nyckelprinciper för att integrera tillgänglighet i UX-design, inklusive empati, användarforskning och inkludering, för att skapa mer användarvänliga produkter. Ramotion
  3. The Role of Accessibility in UI/UX Design
    Denna artikel utforskar hur tillgänglighet påverkar UI/UX-design och erbjuder bästa praxis för att säkerställa att digitala produkter är tillgängliga för alla användare. UIUX Studio
  4. Embracing Inclusivity: The Vital Role of Accessibility in UX Design
    Artikeln diskuterar hur tillgänglighet i UX-design är en strategisk nödvändighet som driver fördelar för både användare och företag, och betonar UX-designerns ansvar i denna process. Bellwood
  5. Incorporating Accessibility into UX Design: Strategies for Creating an Inclusive Digital Environment
    Denna artikel erbjuder strategier för att integrera tillgänglighet i UX-design, med fokus på användarcentrerad design och förståelse för användarnas behov och begränsningar. Tillgänglighet.com
Dela med dig:

Relaterade inlägg

Gestalt: Principer och Metoder

I en värld där stress och snabba förändringar är en del av vardagen erbjuder Gestalt en kraftfull väg till reflektion, relation och balans.

Dess fokus på medvetenhet, närvaro och helhet gör den särskilt användbar i såväl personlig utveckling som inom organisationer som vill förbättra samarbete och anpassningsförmåga.

Här är en översikt över bakgrund, principer och metoder.

Bakgrund

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder & verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.

Bakgrund

Gestaltterapin utvecklades på 1940-talet av Fritz och Laura Perls samt Paul Goodman.

Gestalt bygger på en kombination av gestaltpsykologi, existentiell filosofi och fenomenologi.

Ursprungligen utvecklad som en terapiform används den idag även inom ledarskap, grupputveckling och organisationsarbete.

Nyckelpunkter:
  • Grundad i idéen om att utgå ifrån en helhetssyn – individen är alltid en del av ett större sammanhang.
  • Syftar till att främja kontakt mellan människor genom att öka medvetenhet om känslor, tankar och beteenden.
  • Används för att främja positiv förändring genom självinsikt och autentiska relationer.

Grundprinciper

Här är fem av Gestalts centrala principer:

  1. Helhetsperspektiv:
    Individen ses som en helhet av kropp, känslor och tankar, i samspel med sin omgivning. Ingen del kan förstås isolerat från helheten.

  2. Närvaro i nuet:
    Fokus ligger på att arbeta med det som händer ”här och nu”. Tidigare erfarenheter och framtida planer hanteras genom hur de påverkar individen i nuet.

  3. Kontakt och relationer:
    Relationer med andra och med omvärlden är centrala för utveckling. Genom autentisk kontakt kan individer och grupper växa.

  4. Självmedvetenhet:
    Ökad medvetenhet om egna känslor, behov och beteenden är nyckeln till förändring och ansvarstagande.

  5. Förändring genom acceptans:
    Förändring sker naturligt när vi accepterar nuvarande tillstånd istället för att försöka tvinga fram det.

Metoder och verktyg

Gestalt använder sig av kreativa och dialogbaserade verktyg för att hjälpa individer och grupper att bli mer medvetna och skapa förändring.

Exempel på metoder:
  1. Fenomenologi:
    Fokus på att observera och beskriva det som är synligt utan att tolka eller värdera. Hjälper individer att förstå sina känslor och reaktioner.

  2. Gestaltcykeln:
    En modell som beskriver hur vi identifierar och möter våra behov:

    • Medvetenhet → Mobilisering → Handling → Tillfredsställelse → Tillbakadragande.
  3. Experiment:
    Praktiska övningar, såsom ”tomma stolen”, där individer kan utforska känslor och beteenden i en trygg miljö.

  4. Arbete med kroppen:
    Kroppsspråk och spänningar används som verktyg för att förstå dolda känslor och mönster.

  5. Gruppdynamik:
    I gruppsammanhang används relationerna mellan deltagarna för att belysa mönster och skapa tillväxt.

Tillämpningar

Gestalt används inom flera områden för att stärka både individer och grupper:

  • Individuell utveckling: För ökad självinsikt och hantering av livsutmaningar.
  • Grupp- och teamutveckling: För att förbättra kommunikation, samarbete och relationer.
  • Ledarskap och organisationsutveckling: Hjälper ledare att förstå och förbättra gruppdynamik samt navigera i förändring.